Bakgrund till namnet Aurora

Publicerad den 1 February

Detta avsnitt är skrivet av Anita Wahlberg:

Varför har försvarsmakten kallat nästa sommars militärövningar för Aurora?

Aurora är enligt den romerska mytologin morgonrodnadens gudinna. Varje morgon öppnar hon österns portar med sina rosenfingrar så att solens vagn kan köra fram från öst till väst över jorden.

Pansarkryssaren Aurora i S:t Peterburg har dock fler historier att berätta

I Petropavlovsk under Krimkriget spelade en fregatt, som fått namnet Aurora en avgörande roll 1854. Fregatten var då det enda tunga ryska skeppet på plats för försvaret av kejsardömet Ryssland mot de allierade Storbritannien, Frankrike, det Sardinska kungadömet och Osmanska riket, vilka var överlägsna både vad gällde fartyg och soldater. Ryssarna lyckades dock hålla stånd och de allierade fick dra sig tillbaka därifrån. Fregatten Aurora blev en symbol för att ha motat bort en överlägsen fiende.

År 1897 hyllades fregatten Aurora i Ryssland genom att en ny kryssare byggdes uppkallad efter denna fregatt. Denna nya pansarkryssare blev senare världshistoria år 1917, då den avfyrade startskottet till Oktoberrevolutionen i S:t Petersburg. Idag ligger Aurora nyrenoverad vid kaj i floden Neva i S:t Petersburg och förutom av alla ryssar, gamla som unga, besöks denna pansarkryssare årligen också av tusentals turister för att berätta sin historia.

Bakgrunden till att fregatten fick namnet Aurora finns i en annan berättelse om en av de mest inflytelserika kvinnorna under 1800-talet i Finland, Ryssland och andra delar av Europa Aurora Karamzin.

Aurora Karamzin – en askungesaga från finska landsorten till hovet i S:t Petersburg

Aurora Stjernvall föddes 1808 i Björneborg. Hennes föräldrar, överstelöjtnant Johan Stjernavall och hans hustru Eva Gustava von Willebrand, fick tolv barn varav dottern Aurora var ett av fyra överlevande till vuxen ålder. Fadern blev så småningom den första landshövdingen i Viborg, där Finland kom att knyta närmare band med det ryska kejsardömet.

Aurora kom att bli en av de mest inflytelserika kvinnorna under 1800-talet i Finland, Ryssland och i andra delar av Europa. På grund av sin skönhet och i sitt sociala engagemang blev Aurora tidigt en ansedd kvinna inom societeten i såväl Helsingfors som i S:t Petersburg.

Vid 22 års ålder blev Aurora hovfröken hos tsar Nikolaj 1:s gemål Alexandra Fjodorovna i Ryssland och senare hovfröken för hela det kejserliga följet som bodde i Vinterpalatset i S:t Peterburg. När Aurora gifte sig med Rysslands rikaste man – statsrådet Paul Demidoff – avslutades hennes tjänst som hovfröken.

Vid giftermålet fick Finland den dittills största donationen för att understödja flickors utbildning och hemgift, något som Aurora var djupt engagerad i. Kvinnor skulle utbilda sig och inte bara ses som dockor. Dessutom fick hon i bröllopsgåva ett palats och en fregatt till ryska flottan som döptes till Aurora. Paul Demidoff, som var sjuklig, avled bara några år efteråt.

Sex år senare gifte Aurora om sig med den ryska översten Andrei Karamzin. Tillsammans reste de runt i Europa och besökte bland annat Demidoffs gruvimperium vid Uralbergen, där Aurora byggde både barnhem, skola och sjukhus i staden Nizjnij Tagil. Andrei Karamzin stupade i Krimkriget 1854, där också hennes fregatt Aurora kom att spela en avgörande roll samma år och så småningom bli en symbol för pansarkryssaren Aurora som inledde Oktoberrevolutionen 1917.

Aurora Karamzin kom resten av sitt liv att ägna sig åt välgörenhet, finansierade daghem, skolor, soppkök, barn- och ålderdomshem. Med förebilder från Ryssland och Tyskland grundade Aurora Helsingfors Diakonissanstalt.

Aurora Karamzin – ett aristokratliv  (Utgiven 2006
ISBN: 9789515015969)

I boken med ovanstående namn beskrivs en fascinerande resa genom en ovanlig kvinnas liv utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv under 1800-talet. Aurora Karamzin (1808 – 1902, f. Stjernvall) var under sin livstid Finlands mest kända kvinna. Hon var societetsflickan från Helsingfors som blev kallad till Kejsarinnans hovfröken och som blev en förmögen kosmopolit, en mild välgörarinna och Diakonissanstaltens grundare.

Boken innehåller ett lysande bildmaterial och sex artiklar som har skrivits av experter och den belyser Aurora Karamzins liv på ett mer omfattande sätt än tidigare. Jyrki Paaskoski ger en orientering i 1800-talets idévärld och fenomen. Marianne Långvik-Huomo belyser Aurora Karamzins verksamhet som välgörarinna. Ulla Tillander-Godenhielm behandlar Auroras förhållande till hovet och hennes berömda juveler. Tryggve Gestrin har satt sig in i Auroras roll i ledningen för det Demidoffska industriförtetaget. Märtha Norrback berättar om ståndsflickornas uppfostran och om salongskulturen och Sten Björkman om Träskända gårds historia.

Båtfakta

Aurora (på ryska Avrora, med kyrilliska tecken: Аврора) var en kryssare som är en av symbolerna för ryska revolutionen 1917 då Oktoberrevolutionen inleddes med ett signalskott från Aurora. Besättningen på Aurora tog även aktivt del i de inledande manövrerna i revolutionen och besköt Vinterpalatset där den provisoriska regeringen huserade.

Fartyget är byggt 1903 på Admiralitetsvarvet i Sankt Petersburg och deltog i det rysk-japanska kriget 1904-1905 i ryska Stillahavsflottan. Aurora är numera museum och ligger förtöjd vid Nevan i stadsdelen Petrogradski i Sankt Petersburg och besöks av tusentals turister årligen.

Hon är fortfarande en del av den ryska flottan och bemannas av värnpliktiga.

Typ Pansardäckskryssare
Klass Pallada-klass
Namne Aurora
Historik
Kölsträckt 23 maj 1897
Sjösatt 11 maj 1900
Levererad 29 juli 1903
I tjänst 1903-1957
Tekniska data
Längd 126,8 m
Största bredd 16,8 m
Djupgående 6,4 m
Deplacement 6 731 ton
Maskin 3 × Trippelexpansionsmaskiner
11 610 hk
Kraftkälla 24 koleldade Belleville pannor
Fart 19 knop
Räckvidd 7 200 km vid 10 knop
Besättning 590
Bestyckning 14 x 152 mm kanoner
4 x 76 mm luftvärnskanoner
3 x torpedtuber (två under vattenlinjen)
[1]