Kärnvapenpolitiken förvärras – men kärnvapnen kan avskaffas

Publicerad den 10 March

Gunnar Westberg, Svenska Läkare mot Kärnvapen, Henåns kulturhus, Orust, den 16 febr. 2017.

I Göteborgsposten står det att jag ska tala om Aniara. Det var en överraskning. Då får jag göra det. Jag har med mig ”Aniara” och ska läsa något ur den. Martinson skrev de 23 första sångerna i ”Aniara” 1953 när Sovjetunion sprängde sin första vetebomb. Vetenskapen har givit oss detta: ”Vishetens sten gömd i geniets slaktmask sköts in i hjärtat på Xinombras stad som dog för tredje gången. O, detta smycke.” (Aniara, ur sång 64). Men Martinson beskriver det enskilda ödet, liksom de överlevande (hibkushas) gör, och det hjälper oss att ta till oss det onda. Vetenskapen har givit oss detta. I en känd Aniarasång säger ”den stenstumt döve”: ”Det finns inget skydd emot människan.”

Jag håller inte med om detta. Människan har skapat kärnvapnen och människan kan avskaffa dem. År 1981 bildades läkarrörelsen mot kärnvapen. Två hjärtläkare från USA och Sovjetunionen, Bernard Lown och Evgueni Chazov, fick i egenskap av grundare ta emot Nobelpriset i Oslo år 1985.

På -80-talet spreds budskapet om kärnvapnen. Man talade om en terrorbalans, “Mutual Assured Destruction”, MAD, och att följden av ett totalt kärnvapenkrig skulle bli en Kärnvapenvinter (“Nucelar Winter”). Det har lett till det Humanitära kravet att internationellt förbjuda kärnvapnen och på sikt eliminera dem. Varje användning av kärnvapnen är så farlig att de måste avskaffas.

Nu har vi den möjligheten (mer om det nedan).

Lise Meitner beskrev kärnsprängning av uran 235. Hon och hennes lärare Otto Hahn kom på kedjereaktionen. Werner Heisenberg fick i uppdrag att tillverka en atombomb åt Nazityskland. Han påstod efter en tid att det inte gick och Hitler trodde honom. Däremot genomförde amerikanarna sitt största industriprojekt genom historien, Manhattanprojektet 1945, vilket ledde fram till atombomberna över Hiroshima den 6 augusti och Nagasaki den 9 augusti samma år. I propagandan har framförts att dessa sprängningar förkortade och gjorde slut på Andra Världskriget. Antingen detta är sant eller inte tror många på det. Det handlade också om maktpolitik gentemot Sovjetunionen.

Varför skaffade de andra länderna egna kärnvapen? Britterna hade sitt imperium och fransmännen trodde att tyskarna skulle skaffa kärnvapen. Tyskarna tillverkade aldrig atombomben. Ursprungsmotivet till att ha kärnvapen försvinner och nya kommer till. Nu säger fransmännen att de har samma rätt att ha dem som kärnvapenmakterna. Status och inte militära skäl, alltså. Det var Frankrike som längst fortsatte att provspränga dem. Kina kom senare till som kärnvapenmakt. Detta som en reaktion på det ryska övervåldet. Kina har fortfarande bara 250 kärnvapen, Ryssland och USA över 4 000 vardera. Indien utförde 1973 något som de kallade en ”fredlig atomsprängning”. För Indien handlar det, liksom för Frankrike, mest också om status. 1999 skedde där nya testsprängningar. Man visade stor stolthet och nationalism. En vecka senare demonstrerade Pakistan att de skapat sin bomb. Här handlade det om militära skäl – att stå upp gentemot Indien.

Nordkorea känner sig hotat av USA och Sydkorea och har kärnvapen som skydd. Kärnvapen tjänar också till att ena landet mot fienden. Rysslands skäl att hålla fast vid kärnvapnen är militära. De är underlägsna USA och NATO vad gäller konventionella vapen. USA har 8 gånger så stora militära utgifter som Ryssland och NATO har 12 gånger så stora.

Orsaken till att amerikanarna inte vill göra sig av med sina vapen är svår att bli klar över. In en värld utan kärnvapen skulle USA vara militärt fullständigt dominerande.

Sverige hade ett kärnvapenprogram på 1950 – -60-talen. Kvinnoorganisationerna, bl a det socialdemokratiska kvinnoförbundet, har i viss mån fått äran av att detta till slut skrotades. USA erbjöd lättvattenreaktorer som inte kan användas för framställning av plutonium för kärnvapen. Thomas Jonter, professor i historia, har just publicerat den grundliga boken: “The Key to Nuclear Restraint: The Swedish Plans to Acquire Nuclear Weapons During the Cold War”.

Det svenska kärnvapenprogrammet finns som en grund i Mattias Bergs deckare ”Dödens triumf”. Han har lagt ned mycket arbete på att få detaljerna rätt även om han givetvis lagt till mycket också. Som nämnts gällde under det Kalla kriget terrorbalans, Mutual Assured Destruction, ett ömsesidigt hot om total förstörelse. William J. Perry, som bl a varit amerikansk försvarsminister, skriver i sin nyutkomna bok “My Journey at the Nuclear Brink”, (”Min resa vid kärnvapenkrigets bråddjup”) att världen under 1980-talet flera gånger var mycket nära ett kärnvapenkrig. Under Kalla kriget var det en högst påtaglig risk för ett stort kärnvapenkrig, rena turen att det inte hände, eller som general Lee Butler sagt, ”kanske var det Guds försyn”.

Situationen har förändrats nu i och med att kärnvapentröskeln har sänkts: Under Kosovokriget 1999 såg ryssarna sin underlägsenhet. Då kom de här tankarna: ”Om NATO anfaller kommer vi att använda små kärnvapen för att visa att vi menar allvar.” De säger detta om och om igen. Om de inte är beredda att använda kärnvapen fungerar inte hotet. USA skulle troligen svara. Sådant är det militära tänkandet. I NATOs högkvarter tänker man att eftersom ryssarna är beredda att använda kärnvapen måste vi vara det. Till och med i Sverige har man börjat tala i dessa tongångar.

Man har påstått att ryssarna och NATO har med kärnvapen i sina övningar. Nej, det är inte sant. Atrapper räcker. De ryska kärnvapnen är inte heller utplacerade utan de ligger i centrala förråd. Till Kaliningrad kan de föras på 12 timmar. Om NATO genomför en aktion mot t ex Ukraina från Polen kommer ryssarna att möta med kärnvapen. Man har också sagt, att om Danmark härbärgerar kärnvapen blir Danmark ett kärnvapenmål. Kärnvapentröskeln har sänkts. NATO har utplacerade 180 kärnvapen i Holland, Tyskland, Belgien, Italien och
Turkiet. De finns där sedan -80-talet. Dessa kan dock bara användas som terrorvapen, ej med precision. USA ville ta bort dessa kärnvapen för ett decennium sedan men Östeuropa ville ha dem kvar. Samma sak sa Frankrike, egendomligt nog.

NATO har bytt ut dessa gamla kärnvapnen mot mer användbara vapen. Moderniseringen har gått ut på att öka precisionen och förmågan att nå djupt ned i marken, 3-4 meter där det finns kommandocentraler och avfyrningsanläggningar. Det sker alltså en upptrappning på båda sidor.

NATOs och Rysslands kärnvapendoktriner tillåter anfall med kärnvapen först, även om motsidan inte använt dem. Genom moderniseringen av kärnvapnen. Avskjutningsramper och transporter sänks kärnvapentröskeln och risken att kärnvapen kommer att användas ökar. McNamara, en gång amerikansk försvarsminister, har sagt: ”Det finns många sätt att starta ett kärnvapenkrig men jag har ingen aning om hur man ska få slut på det.”

Varför har då inte kärnvapen kommit till användning i Vietnam eller i Irak (USAs krig), Afghanistan (Sovjetunionens krig på -80-talet)? Lyndon Johnson sa: ”Hellre förlorar jag kriget än använder kärnvapen.” Ett skäl till att kärnvapen inte använts – efter Hiroshima och Nagasaki – är att ledarna varit medvetna om att använder de kärnvapen kommer deras länder bli betraktade som pariastater som förstör miljö och människor för generationer framåt. Kärnvapentröskeln har varit hög men när den nu sänks kommer vi i ett farligt läge. Det finns ingen annan väg än att försöka avskaffa kärnvapnen.

Vi tänkte på åttiotalet att fruktan ligger bakom de här rustningarna: USA är rädd för Ryssland och Ryssland för USA. Vi försökte att öka kontakterna mellan Ryssland och USA. När Sovjetunionen föll på -90-talet var det inte längre risk för kärnvapenkrig och man skulle ha kunnat göra sig av med dem. Man minskade dem mycket, kanske på grund av insikten om risken för kärnvapenvinter om de kom till användning. Ronald Reagan sa: ”Kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och kärnvapen får aldrig användas.”

Man har inte utnyttjat chansen att bli av med kärnvapnen efter att Sovjetunionen föll. Nu planerar USA en upprustning för 1 000 miljarder dollar på tre decennier, och det handlar om modernisering. Ryssarna gör likadant.

När vi (Läkare mot kärnvapen) talade om förbud mot kärnvapen fick vi höra: ”Det går inte att kontrollera.” MEN man kontrollerar ju hela tiden varandras strategiska positioner. Vi skrev en rapport om hur det skulle gå till men den lästes aldrig av diplomaterna vi lämnade den till. Diplomater får instruktioner från sina regeringar. De läser inte våra förslag och kommer inte med egna.

För ungefär sju år sedan bildades ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, 800 organisationer är med. Regeringarna i Norge, Österrike och Schweiz samt Röda Korset tog ”Det humanitära initiativet”. Tre stora konferenser organiserades och slutligen antog FNs generalförsamling i december förra året en resolution att starta förhandlingar för att nå fram till ett internationellt förbud mot kärnvapen. Till slut röstade Sverige för de här förhandlingarna som börjar nu i slutet på mars. De som i riksdagen var emot förslaget sa att om vi röstar emot kärnvapen kan vi väl inte gå med i NATO.

Man har också sagt att ett förbud inte kommer att leda till att kärnvapen inte används och elimineras. På det kan man svara att provstoppsavtalet inte är antaget av USA och flera andra stater men att det ändå fungerar. USA och Ryssland har inte ratificerat avtalet om förbud mot landminor och klustervapen men det fungerar ändå.

Gradvis kan vi få med paraplystaterna (de som står under ett kärnvapenparaply). Holland röstade denna gång inte med USA i omröstningen i FN utan lade ner sin röst, som den enda av NATO-länderna. Förbud mot kärnvapen är ett gott steg emot att de kommer att bli mindre använda. I Aniara finns det insikter om hur man skulle undgått förstörelse av jorden. Jag ska här läsa den sång i Aniara som ”de flesta älskar mest”, nämligen om ”det härliga Karelen.

Martinson skrev de första sångerna när han hört om Sovjetunionens provsprängning av kärnvapen 1953. Han såg hotet och reagerade. Mänskligheten hade nu förmågan att förinta sig självt. 1956 publicerades verket. Vi hoppas att han inte var profetisk.

PAUS

Fråga: Du nämnde att det flera gånger var nära att kärnvapnen användes.

GW: 1983 var det som värst. Då var misstroendet mellan blocken stort. Ronald Reagan hade talat om ”ondskans imperium”. Sovjetunionen förväntade sig ett kärnvapenanfall. Fruktan var oerhört stor. Överste Petrov, som var datorexpert och systematiskt samlade information från satelliterna, råkade vara inkallad till tjänst den kvällen då han mottog information att 3-5 missiler var på väg. Han skulle rapportera till Kalugin i KGB men väntade och det visade sig vara ett datorfel. Detta har filmatiserats. ”Mannen som räddade världen”.

Ett annat tillfälle var när NATO hade en övning, “Archer”, också 1983. Det var en stabsövning med mycket trupp och flygplan i hög beredskap. Ryssarna hade fått bra utrustning för att avlyssna. De hörde hur amerikanarna förberedde ett anfall mot Sovjetunionen. KGB-chefen Kalugin trodde det var ”en ny Operation Barbarossa”, kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen 1941. Två spioner i NATO rapporterade ”Detta är en övning”. En rysk dubbelspion i London gick till den brittiska regeringen: ”Mina chefer i Moskva tror att ni tänker anfalla.” Ett kärnvapenkrig avvärjdes i sista ögonblicket.

Margaret Thatcher talade med Ronald Reagan: ”Vi måste förhindra ett kärnvapenkrig. Ryssarna är paranoida. Vi får inte reta dem.” Reagan såg filmen “The Day After” och sägs ha reagerat så starkt att han grät. 1986 samtalade med Gorbatjov om avrustning: att före år 2 000 avskaffa alla kärnvapen. Detta kom aldrig att ske. Reagans rådgivare ville inte släppa på antikärnvapenprogrammet ”Star wars”.

Ett annat tillfälle då det var nära ett kärnvapenkrig var Kubakrisen 1962.

Eric Schlosser: “Ett knapptryck från kärnvapenkrig” (2014) ger flera händelser: datorfel, olyckor…

Om två olika saker händer samtidigt, t ex om ett tappat kärnvapen detonerar eller om det blir en terroristattack samtidigt med att NATO mobiliserar ökar risken.

Erni: Av detta kan man lära att det behövs fler spioner och mer civilkurage. Vi kan inte ha det så här! Hur medvetna ska vi vara? Att vara beroende av slumpen! Vi måste tänka konstruktiva tankar. Vilka? Du åker till dessa konferenser.

GW: Det är idag mycket mindre risk för ett stort kärnvapenkrig än det var under Kalla kriget, MEN det är risk för ett regionalt krig t ex mellan Indien och Pakistan. Om 1 % av världens kärnvapen används kommer detonationen ge så mycket sot från bränderna att det blir kallt i många år och 1-2 miljarder människor hotas av svält.

I dagens läge måste vi ta itu med rysskräcken: Astrid Lindgren och Karlsson på Taket har gjort mycket gott. Det är viktigt med möten och att minska spänningarna i Östersjöområdet. Går vi med i NATO kommer spänningen att öka ännu mer.

Publ.: Man kan inte slappna av. Ett annat problem är kärnkraftverken. Även dessa måste bort.

GW: Fukoshima- och Tjernobylkatastroferna var fruktansvärda men inget emot ett kärnvapenkrig.

Publ.: Det är risk om kärnvapen kommer i terroristernas händer.

GW: Det är något som har bekymrat kärnvapenstaterna. USA har program för att undvika detta. Pakistans kärnvapen är inte ihopmonterade men militären är splittrad. Kan Pakistan komma att dela med sig av sina kärnvapen? Terrorister kan bygga kärnvapen men det behövs högativt uran. USA och Ryssland har samlat ihop det mesta. En terroristorganisation skulle kunna stjäla tillräckligt och göra en bomb.

Publ.: Om vi är med i NATO kan vi aldrig bortse ifrån att kärnvapen kan komma in på svenskt territorium.

GW: Om vi bildar en lag emot kärnvapen minskar det risken. Om vi har kärnvapen kan vi bli anfallna av kärnvapen. Har vi inte kärnvapen blir vi i varje fall inte anfallna av kärnvapen.

Ola: Efter andra världskriget har USA ingripit militärt i 45 länder vid 81 tillfällen. Putin har sagt att Ryssland är den enda stat som kan hota USA med kärnvapen. Detta är dess enda säkerhet mot ett anfall från USA eller Nato. Natos rustningsbudget 2015 var 881 miljarder dollars mot Rysslands 66 miljarder. Natostaternas folkmängd är cirka 800 miljoner mot Rysslands 146 miljoner. Vid eventuellt beslut om kärnvapenavrustning är risken för Ryssland mycket större att anfallas av ett tretton gånger starkare Nato. Rysslands underlägsenhet år så stor att det är osannolikt att de ger upp sina kärnvapen.

GW: Ryssland säger att USAs militära arsenal måste minska för att Ryssland ska ta bort kärnvapnen. Konventionella vapen måste förhandlas ner på båda sidor.

Erni: Ingen tar tag i detta att bjuda in ryska kvinnor eller gå till Minsk igen [fredsmarsch]. Finns det inga modiga diplomater, som t ex Hirdman? Måste man gå i pension innan man vågar säga saker? Miljöpartiet har skrivit en motion om fredsdepartement.

GW: Det skulle bli en långvarig institution. Vi har i alla fall fått en nedrustningsambassadör: Eva Walder. Det ger ökad status åt arbetet.

Erni: Det finns en risk att det inte kommer att genomsyra politiken.

KU: Nu är det alldeles galet. Man använder inte kunskaper om konflikter och konstruktiv konflikthantering. Man misstänkliggör den andra sidan, Ryssland, i svensk politik och svenska media. Det är helt på tvärs mot vad man borde göra. Kan du berätta litet om hur det står till med förmågan att skicka iväg kärnvapenmissiler snabbt.

GW: USA och Ryssland har ett antal, tillsammans närmare 2000 stora kärnvapen, beredda för avfyrning på direkt order av presidenten. Det gäller att inom kort tid kanske 10 minuter, ha avgjort om ett anfall verkligen föreligger eller det är ett falskt alarm. Avfyrar du inte i tid blir dina kärnvapen förstörda innan de avfyras. Denna omedelbara avfyrningsberedskap är kanske det största hotet och måste avskaffas. Misstag är möjliga! Den behövs inte när nu en stor del av kärnvapnen finns på ubåtar eller mobila landbaserade avfyringsramper – angriparen kan aldrig slå ut alla dessa kärnvapen. Och “segraren” skulle i alla fall dö av kärnvapenkrigets svält.

Vid pennan Karin Utas Carlsson